Hej makthavare inom media, 

Vi går mot ett allt mer polariserande debattklimat, där främlingsfientlig retorik får ta ett allt större utrymme. En central del i den här förskjutningen är upprepningen av vilka som är “som oss” och vilka som inte är “som oss”. 

Under det svenska valåret 2018 såg vi hur det politiska samtalet i allt högre utsträckning grupperade “svenskar” och “icke-svenskar” i debatter med uppskruvat tonläge. I rapporten Mind Your Words, som Open Act släppte tidigare i år, uppmärksammade vi en svängning i det politiska samtalet där partiledares beskrivningar av personer som kommit eller kommer till Sverige präglades av allt fler negativa ordval. Dessa negativa ordval riskerar att både påverka allmänhetens uppfattningar och öka hotbilden mot dem som orden kopplas till. 

Men det är inte bara politikerna som bär ansvaret för denna utveckling. I fortsatta analyser av den mediala debatten identifierade vi även hur frågorna som politikerna får ytterligare riskerar att bidra till ett polariserat debattklimat.

Partiledare bär givetvis ett stort ansvar för hur de benämner människor i debatten. Men ni som formar format och frågor till partiledardebatter och partiledarutfrågningar kan hjälpa dem att basera sina svar utifrån ett verklighetsbaserat underlag och kanske till och med minska polariseringen i debatten. Det skulle i sin tur hjälpa oss väljare att kunna forma en verklighetsbaserad uppfattning om de frågor som tas upp och hur de besvaras. 

Forskning visar tydligt att medierna kan ha avsevärt inflytande över hur människor uppfattar verkligheten och de aspekter av verkligheten som nyheterna handlar om. Ett exempel på detta är att det finns samband mellan hur stor uppmärksamhet medierna ägnar åt olika frågor och vilka frågor människor anser vara viktiga samhällsfrågor (den så kallade dagordningsteorin).

Ett annat exempel är att det finns samband mellan vilka frågor som får stort utrymme i medierna och vilka frågor människor utgår från när de tar ställning till de politiska partierna (den så kallade priming-teorin). 

Ett tredje exempel är att det finns samband mellan hur medierna beskriver – eller gestaltar – olika frågor, händelser, aktörer och processer och hur människor uppfattar dessa frågor, händelser aktörer och processer (den så kallade framing-teorin). Mer allmänt visar forskning att medierna påverkar vilka tankar människor har närmast tillgängliga i minnet, och därmed hur människor tänker kring olika frågor, händelser, processer eller aktörer.

Inför kommande debatter och partiledarutfrågningar under Europaparlamentsvalet vill vi därför be er att noga tänka igenom hur ni formulerar era frågeställningar. Vid beskrivningar av verkligheten vill vi också be er att utgå från forskningsbaserad kunskap och undvika att de verklighetsbeskrivningar som partierna föredrar blir styrande för hur era frågeställningar formuleras. 

Vi vet att det är en stor och svår utmaning att hitta ett optimalt format för att lyfta fram både sakfrågor och olika typer av samhällsutmaningar. Men utifrån våra analyser av utvalda partiledarutfrågningar och partiledardebatter har vi sammanställd tre rekommendationer som vi vill se i samband med Europaparlamentvalet. 

 

 

1. Beskriv inte människor i siffror eller i en avhumaniserad massa

Undvik att beskriva människor som en massa då det förstärker skillnader mellan vi:et och “de andra” som ett yttre hot. Avhumanisering gör det enklare att bygga fientlighet mot denna yttre grupp och har historiskt varit ett centralt verktyg i främlingsfientlig retorik. 

”Ni vill att Sverige ska återgå till den politik man förde före den stora flyktingvågen, och då återinföra permanenta uppehållstillstånd, och familjeåterförening, varför då?”

 

2. Ställ inte väljare mot varandra

Undvik att polarisera grupper genom att jämföra dem, särskilt när det saknas forskningsbaserat underlag att jämföra de båda grupperna.

Frågor som inleds med exempelvis ”Med en åldrande befolkning och långsam integration finns oron över om pengarna ska räcka till” kan exempelvis tolkas som att integrationen hotar välfärden för äldre och kan få enorma konsekvenser för hur väljarna uppfattar debatten.  

 

3. Frågeställningar utifrån forskningsbaserad kunskap och fakta 

Basera frågor som berör verkligheten och hur den är beskaffad på kunskap som forskare har tagit fram, så att inramningen baseras på verkligheten snarare än på partiernas egna agendor och de verklighetsbeskrivningar som de, av politiska skäl, försöker få genomslag för. Då blir det enklare för tittare att förstå hur samhällsfrågan ställer sig till verkligheten och forma en faktabaserad verklighetsbild. 

Frågor som ”Vi ska gå vidare, du säger ju ofta att du vill att det här valet ska handla om värderingar, och du har sagt att det finns svenska värderingar som inte är valbara, vilka värderingar är det du tänker på?” kommer att följas av ett svar som baseras på partiernas egen agenda och riskerar att ställa människor mot varandra. 

 

4. Ställ frågor som inte problematiserar utan söker lösningar

Fokusera frågorna som ställs på hur partierna vill lösa olika problem och inte låta dem komma undan med att bara prata om att något är ett problem. 

Tveka inte att höra av er om vi kan hjälpa till med att hitta relevanta forskare inom de områden ni vill ta upp. Vi träffar er gärna och förser er med fler exempel i ett möte.

Vänligen, 

Open Act